Kristi Himmelsfärdshelgen åker alltid SVS till Öland för att plocka vårmusseron, njuta av orkidéer, fåglar och naturen.
I år var vi 14 anmälda (rekordmånga) och det var kul att välkomna tre av våra nya medlemmar.

Första stoppet är alltid vid Granhults kyrka, precis på kilometern mitt mellan Jönköping och Haga Park stugby på Öland där vi bor.

Ordförande Lars-Göran är van reseledare och har alltid ett bra program. Fredagsturen blir ändå ”det gamla vanliga”.

Vi åkte närmaste väg ut på Alvaret till Möckelsmossen. Helgen präglades av kyla (rekordkallt) och dimma så sikten var inte lång. Sen vår gjorde att få orkidéer visade sig. Däremot hade det varit gynnsamt för musseroner. Strax innan Stenåsa stannade vi och plockade musseron, kollade kattfoten och lyssnasde på göken. Precis som vanligt! Vi har aldrig plockat så mycket musseron som i år.

Enligt ordförande Lars-Göran 14 l. Rekordmycket!
Här såg vi också en sommargylling som efter expertutlåtande blev en gulsparv! Snacka om förvandling.

En tur till Ottenby gjorde vi också. Där såg vi sälar och brushanar bla. Dimma var tät här också så rariteterna dolde sig.
Till kvällsmat blev det en rejäl portion musseronstuvning. Något år har tilldelningen varit en tesked per deltagare.

Lördagsturen till Ismantorp gav ytterligare några liter musseron, där har vi aldrig hittat något tidigare. Vi besökte också Himmelsberga, Gråborg, Halltorps hage och Kapellskär.
Tack alla medresenärer för glada skratt och god gemenskap!

 {phocagallery view=category|categoryid=5|limitstart=0|limitcount=0}

Årets utställning ägde rum i kafeterian på Stadsbiblioteket i Jönköping. På bara någon timma ordnades en utställning där sedan några hundratal besökare kunde njuta anblicken av 125 arter samlade i skogarna runt Jönköping. 4 arter – goliatmusseron, jättemusseron, kragmusseron och talltuvskivling – från norrländska tallhedar -fanns också med.
Matsvampar är ju alltid det, som intresserar mest.
Här fick besökarna sitt lystmäte vid matsvampsbordet med svampar arrangerade i skogsmiljö.
Tipspromenaden med fina priser i form av svampböcker, svampknivar mm lockade många att testa sina svampkunskaper. Svaren finns i ett eget repotage.
Svampens dag började annars på förmiddagen med en exkursion i skogarna runt Ubbarp. I strålande väder samlades 26 st inklusive reporter från JP. Vi hittade ca 70 st olika sorters svampar, och den avslutades med en genomgång av Anders och Hans med inriktning på de matsvampar som hittades och de som kan förväxlas med dessa.

{phocagallery view=category|categoryid=15|limitstart=0|limitcount=0|imageshadow=none|displaydownload=0|displaybuttons=0|displaydescription=1}

Bottnaryds urskog är ett naturreservat på 38 hektar.

På den skogsklädda rullstensåsen växer mer än 300-åriga tallar och granar som har rik påväxt av mossor och lavar. Inom reservatet finns det bl.a. flera sällsynta arter av tickor som ex. gränsticka.

Under trivsamma förhållanden och i underbart väder genomfördes exkursionen. Det var väldigt roligt att det kom så många som 26 medlemmar varav några nya. Vi hittade ca 8o st olika svampsorter och av dessa kunde vi på plats artbestämma 68 st. Alla som vi kunde artbestämma skrevs upp av Eva. Max avslutade exkursionen med en lärorik genomgång.

{phocagallery view=category|categoryid=8|limitstart=0|limitcount=0}

Kinnekulle lockar alltid. Såväl på våren när berget bjuder på blomsterprakt i form av bl.a. doftande ramslök och fält med orkidéer.som på hösten när kalkrika ängar och lummiga skogar dukar upp en mångskiftande svampflora.

SVS försöker därför göra en Kinnekulleresa under båda årstiderna. I år ansåg styrelsen att det vore lämpligt att fira Sveriges nationaldag på västgötaberget. 15 medlemmar tyckte detta var en god idé.

Under sakkunnig ledning av Hans Holmberg, gjordes första stopp vid Husaby kyrka med sin berömda ”dopkälla”. Det var ju här, som Olof Skötkonung, enligt traditionen, lät döpa sig och därmed bli vår första kristna kung. Som man kan se av namnteckningarna på bergväggen, har även andra storheter än svampklubben – Gustaf V, Gustaf VI Adolf, Carl XIV Gustaf och Kronprinsessan Victoria – besökt platsen.

En knapp kilometer från kyrkan besökte vi sedan en märklig bosättning. Från 1880 och 30 år framåt, beboddes en stuga av sten, byggd mot berget, av ”Lasse i berget” med fru Inga och två barn. Stugan, 2×9 m, har två rum med en öppen eldstad i varje. F.ö saknas naturligtvis varje form av annan bekvämlighet. I detta lilla krypin satt Inga och flätade korgar och sydde kläder att sälja för familjens uppehälle.

Efter lunch vid Österplana kyrka, fortstte vi till Örnekulla på Österplana hed. Några förhoppningsfulla hade här tänkt fylla sina korgar med vårmusseroner. Våra strövtåg över alvarmarkerna gav emellertid klent utbyte. Endast två exemplar hittades. Däremot förundrades vi över den stora mängd oxlar, som växte där. Vad har man en oxel till? Ingen kunde ge något bra svar, så jag låter frågan gå vidare till er, som läser detta. Enligt Linné, är bären smakliga men ”ger väder”.

Efter Örnekulla nådde vi , enligt mångas åsikt, resans höjdpunkt. Vid Hjelmsäter, på Kinnekulles västra sida, leder en rullstolsanpassad bred träspång in till en öppning i skogen med hundratals blommande guckusko. Överallt under träden växte denna praktfulla orkidé. Som om inte detta var nog, fann vi också blommande tvåblad invid stigen.

Det började nu bli dags att återvända hem, men först måste ju stenbrottet vid Munkängarna beundras liksom Utsikten strax söder om Hällekis, där svalkande glass blev den goda avslutningen på en upplevelserik söndag.

Denna regnblöta förmiddag samlades hela 4 hågade svampplockare, 3 styrelsemedlemmar och en vanlig medlem. Färden gick till tallstormhyggena väster om Dumme Mosse. Vi var någon vecka tidigt ute, den långa vintern gjorde sig påmind. Totalt hittade vi 14 st fruktkroppar.